Det är inte helt lätt att sätta sig in detta ämne som är laddat både politiskt, psykologiskt, religiöst och juridiskt. Forskarvärlden har i många år varit djupt splittrad och inte ens kunnat enas om en gemensam terminologi. För att kritiskt granska och sammanställa forskningen inom ämnet bör du sätta dig in i de speciella problem inom forskningsområdet.
Ord som förekommer är bland annat sekt, destruktiv sekt, manipulativ sekt, nya religiösa rörelser, mind control, hjärntvätt. För att göra grundläggande forskning måste man enas om vad man ska forska på, ett fenomen med en tydlig definition. Utifrån den definitionen kan man sedan göra olika typer av studier för att få en heltäckande bild, d.v.s. enkäter, intervjuer, observationer m.m.
Frågor som kräver svar är:
1. Vad är problemet?
2. Vilken utbredning har problemet, antal grupper, antal människor, antal anhöriga.
a. hur stor andel upplever negativa konsekvenser och hur många upplever positiva effekter?
3. Vad gör vi åt problemet?
a. inom vården
b. inom politiken
c. inom juridiken
En stor skiljelinje går framför allt mellan de som har ett psykologiskt perspektiv och sociologiskt perspektiv. Eileen Barker, forskare i sociologi, menar att man i den sociologiska traditionen ställer andra frågor och inte tar ställning till om något är bra eller dåligt (Barker, 2003). Ett svenskt exempel är Liselotte Frisk, som ser motståndet mot nya religiösa grupper i samhället som en process där kritik så småningom lägger sig och grupper blir en del av samhället, som exempelvis Pingströrelsen (Frisk, 1998). I sin bok Nyreligiositet i Sverige (1998) redogör hon för sina huvudargument, som är baserade på en studie av Unification church, gjord av Eileen Barker (ibid.). Hon fann att de flesta till slut lämnade gruppen och att de flesta gjorde av sig själva (utan intervention från personer utanför gruppen). Barker menar att villkoren i amerikanska krigsfångars miljö inte kan jämföras med miljön i nya religiösa rörelser, samt att det förvisso förekommer andliga discipliner för att förändra individen, men att dessa inte skiljer sig från de som finns i etablerade religionerna. Den psykologiska forskningen handlar främst om symptom, orsakssamband och behandling. Utgångspunkten är kränkningar, trauman och övergrepp som berättas av tidigare medlemmar (Dole, 1985, Martin et al., 1992; Singer 1990; Singer & Ofshe 1990; Ottosson, 2004; Järvå, 2009, Langone, 1993, West, 1990, Wright, 2009). Aronoff (2000) problematiserar även kring frånvaron av symptom under medlemskapet. Han menar att psykopatologi kan maskeras av konformitetstryck och höga krav i gruppen. (rerferenserna finnes i uppsatsen Tryggare kan ingen vara).
Några artiklar som tar upp svårigheten med att forska i ämnet är:
· Forskning om destruktiva sekter – Barcelona 1993″ av Michael D. Langone AFF · (American Family Foundation)
· AFF Research Plan, november 1999 · The two ”Camps” of Cultic Studies: Time for a Dialogue; Michael D. Langone; Cultic Studies Journal, 2000, vol 17.
· Cults, Psychological Manipulation, and Society: International Perspectives – An owerview.; Cultic Studies Journal 2001, vol 18, part 2.
Artiklarna finns hos AFF. Han tar upp problem med:
· att jämföra studier baserade på olika definitioner,
· att få tag på ett relevant urval
· att göra datainsamling utan snedvriden information
· att genomföra statistiska metoder utan att jämföra äpplen och päron
· slutsatser gjorda av känslomässigt påverkade forskare · påverkan från juridiska fall.
· övergeneraliseringar
· att klarlägga samband mellan orsak och verkan
· göra slutsatser om utbredning
· att populationen (gruppen som berörs av problemet) förändrats
· slutsatser om skada
Michael Langone har tagit fram begreppet Psychological Abuse, som han beskriver som situationer där tekniker för övertalning och kontroll används för att utnyttja och/eller på annat sätt behandla människor illa. Dess motsats respekt har fyra aspekter: respekt för ”mind”, autonomi, identitet och värdighet (honoring of mind, autonomi, identity and dignity –MAID), Cultic Studies Journal; 1992; vol 8, no 2.