Forskning visar att människor som upplever begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet klarar påfrestningar bättre. KASAM begreppet har skapats av Aaron Antonovsky, en professor i medicinsk sociologi som under en tid i sitt liv studerade judiska kvinnor som överlevt koncentrationsläger. Han fann att vissa trots att de utsatts för fruktansvärda förhållanden behållit sin psykiska hälsa och detta intresserade honom. Låt oss titta på de tre delarna av KASAM.
BEGRIPLIGHET – det är när det är tydligt vilka krav som ställs och hur de ska mötas, med andra ord att ”ha koll på läget”. Vi lever i en tid av pandemi men även en ”infodemi”, innebärande en flod av vilseledande och felaktig information. Vi har erfarenheter av krafter som vill påverka val och annat genom att skapa förvirring, motsättningar och misstro mot varandra och samhället. Det är därför extra viktigt att välja sina källor med omsorg och aktivt välja bort andra.
HANTERBARHET – att känna att man har resurser och strategier att möta situationer på ett konstruktivt sätt. Vi har idag tydliga rekommendationer från myndigheter och regering. Samlad information finns på krisinformation.se
Det är lätt att oroa sig för många saker som sin hälsa, anhöriga, arbetslöshet, ekonomi med mera. Det är viktigt att skilja på konstruktiv problemlösning och ett skadligt ältande. Ett sätt kan vara att skriva en lista över vad du oroar sig för och sedan sortera dessa i vad du kan påverka och inte. Försök att göra planer för det du kan påverka och sedan träna på att hantera ovisshet. Ingen av oss vet hur länge detta kommer att pågå och vilka konsekvenserna kommer att bli på kort och lång sikt. Att stå ut med att inte veta och det obehag det ger kräver en hel del träning. I ACT – Acceptance and commitment therapy, finns olika övningar i acceptans. Det innebär inte att ge upp, utan att acceptera att just nu är det så här. Det gör att nästa steg, vad kan göra blir lättare. Om man inte står ut är det lätt att få panik som leder till dåliga beslut eller uppgivenhet. Ett sätt att träna sig i detta är att vara mer medveten om sitt tankeflöde. När ohjälpsamma orostankar/ältande kommer – identifiera dessa i stället för att dras med i en lavin av katastroftankar. När du identifierar en katastroftanke så kan du träna olika strategier att hantera den. Ett sätt är att andas ut och lugnt åter lägga fokus på det som hände innan den kom. Vissa finner det hjälpsamt att se dessa tankar som personer på ett mingel. I stället för att fly oönskade gäster eller hålla för dörren för att de inte ska komma in, acceptera att det finns personer i rummet du inte vill umgås med. Du kan hälsa, men behöver inte sätta dig i samtal med dem. En annan strategi kan vara att betrakta orostankar som utrop på en flygplats. När ett utrop hörs stannar du upp och lyssnar, men när du märker att det inte gäller din flight, så släpper du koncentrationen på den och återgår till vad du just höll på med.
MENINGSFULLHET – att kunna värdera en fråga i ett större sammanhang, men också hur viktigt det är för dig personligen. Fundera över vad du kan göra för att bidra till samhället för att öka din egen och andras välbefinnande och trygghet. Att kunna bidra kan stärka en känsla av meningsfullhet som är viktig. Några fina exempel är hur över 5000 personer erbjöd sig att hjälpa till i vården, kemister på universitetet som nu tillverkar handsprit till vården, balkongsång för att skapa gemenskap och glädje, applåder och stöd till sjukvårdspersonal och hur människor erbjuder sig handla till de äldre . Det finns mer inspiration under #sverigegårsamman #sverigegarsamman
Till detta vill jag lägga allmänna råd att öka sin psykiska och fysisk motståndskraft genom fokus på sömn, mat, motion, socialt stöd, rutiner och att vara i naturen.


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *