KBT – kognitiv beteendeterapi, är ett samlingsnamn av terapier som fokuserar på att hjälpa klienterna att utveckla och tillämpa mer funktionella sätt att tänka, känna och bete sig på, och på så sätt nå bättre psykiskt välbefinnande och hälsa. Det finns många varianter som ryms under kbt-paraplyet som ACT (Acceptance and Commitment Therapy), DBT (Dialektisk beteendeterapi), Schematerapi, och även Mindfulness kan integreras in kbt.

Kbt kan se olika ut men har samtidigt en gemensam teoribildning och vetenskaplig förankring.

En hörnpelare i KBT är att man förlitar sig på metoder som är konkret beskrivna och som har prövats i vetenskapliga studier. KBT bygger alltså på vetenskap och beprövad erfarenhet, d.v.s är evidensbaserad. Det innebär att metoderna och det kliniska arbetet förändras i takt med nya forskningsrön. Ett funktionellt synsätt på kliniska problem innebär också att behandlingen kommer att se väldigt olika ut beroende på vad man vill hjälpa klienten att förändra.

Centralt är också att jag som terapeut är ett aktivt bollplank, som föreslår alternativa vägar, och hemuppgifter som du kan träna vidare på hemma så du får det mesta ut av din terapi.

Vi börjar med att se över dina problem och sätter upp mål för behandlingen. Vi lägger tyngdpunkten vid din situation här och nu, men det kan även vara av vikt att titta på vad som hänt tidigare. Vi undersöker vad som skapat problemet och hur det idag hålls vid liv. För att göra den kartläggningen undersöker vi dina tankar, känslor och beteenden eftersom dessa påverkar varandra.

Exempelvis kan tanken ”jag är värdelös” göra att man känner sig ledsen och därför drar sig undan från andra. Vi utforskar mer funktionella sätt att tänka och bete sig för att du även ska känna dig bättre till mods. Det finns många olika övningar och verktyg att välja på för att nå dina mål.

Det finns en väldigt bred verktygslåda i kbt som gör att man terapeut kan vara flexibel och jobba på ett sätt som passar just dig. Ett sätt är utgå ifrån problematiska situationer och hur man reagerar där. Ibland kan det dock vara svårt att sätta ord på saker, då kan man utgå från en känsla och upplevelser i kroppen för att finna vägar framåt. Man kan också jobba med att förändra beteenden för sedan också kunna känna och tänka annorlunda. Ett sådant verktyg är så kallad exponering, där man gradvis och systematiskt gör beteendeexperiment för något som man har problem med. Detta kan leda till nya upplevelser, slutsatser och känslor. Om det känns för stort steg att prova nya beteenden kan man börja med att göra övningar i fantasin genom olika sorters visualiseringar. Detta är bara några exempel på vad som kan rymmas i en terapi.

Socialstyrelsen rekommenderar i sina nationella riktlinjer i första hand KBT för behandling av depression och ångest, som tillsammans står för stor del av den psykiska ohälsan.

 Det finns två stora föreningar för kbt i Sverige: